Spöken och hjärnspöken.
Kategori: Livet
Helgen har varit skön. I fredags promenerade jag in till söder och min i sista minuten inbokade klipptid. Resultatet blev över förväntan. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att den frisyr jag valt att pryda min skult under de senaste åren i det närmaste kan klassas som obefintlig. Till och med Kungen skulle med all säkerhet kunna klippa mitt hår någotsånär snyggt om jag bad honom. Felmarginalen skulle troligen vara låg. Dock chansar jag inte gärna här. Så frisör fick det bli. Och mina toppar blev fräscha.
Efter en sent påkommen promenad till videobutiken ligger nu tre härliga filmer på en hylla under TVn. Vårt Tarrantinofrossande fortsätter även denna höst. För Django såg vi i fredags. Två andra filmer har vi kvar att njuta av under veckans kommande regniga kvällar.
Igår var vädret ok. Varmt men mestadels mulet. Laddade hem en spökvandrings-app och strosade därefter runt i Gamla stan under några timmar. Med regelrätta mordberättelser i lurarna. Jag har gjort det förut. Då med guide klädd i tidsenliga kläder. Dagens budgetvariant var annorlunda men inte sämre. Speciellt inte med tanke på att Gamla stan är relativt folktom under den här tiden på året. Det går således lättare att röra sig. Utan att bli irriterad. Eller krocka med våldsfotograferande turister. Avslutade med glass i Kungsträdgården. Flanerade bland schackspelare och annat löst lördagsledigt folk. Därefter väntade en välförtjänt spakväll i hemmets lugna vrå.
Jag är nu inne på min sista semesterdag. Imorgon är det åter dags att ta sig tillbaka till allvaret. Jag vet redan hur veckan kommer att se ut. För det planerade jag redan i början av juli. Känslan är blandad. Det ska bli roligt att träffa folk. I allafall vissa. För det kommer under stundande veckor att vara mindre roligt att träffa andra. Mina hjärnspöken börjar göra sig gällande. De som tillhör den juridiska maran. Det börjar bli dags att ladda upp. Förhoppningsvis för sista gången. Åtminstone vad gäller just det.
Det är dock viktigt för mig att minnas att det idag faktiskt bara är söndag. Inte måndag. Jag är fortfarande ledig. Den något mer dystra sinnesstämningen kan således med fördel få vänta till imorgon. Det hänger faktiskt inte på en dag. Så jag tänker trycka bort det gråa. Ett litet tag till. Efter lunch är planen att åter promenera in till söder. Till Fotografiska. Tänker gotta mig i andras verk. En hel eftermiddag. Och med det avslutar jag med värdighet min semester.
Tack Ledigheten, för en osedvanligt härlig tid. Vi ses igen nästa sommar. På återseende.
